Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebro kontrakt - Nikolaikyrkan i Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
434
Alltså fanns 1797 ej den saluståndsrad, som Gellerstedt
tecknat 1858, utan en inhägnad med en port.
De bäp’p"e bilderna äro i behåll och kunna beskådas i den
o o
med kungsstugan sammanhörande visthusboden, som
musei- och hembygdsintresset i Örebro placerat så långt bort
och så i skymundan (på Skebäcksvägen), att det fordras
särskilt energi för att
kunna finna den.
Om Nikolaikyrkans
medeltidsklockor har historien
ej något bevarat. De
för-gingos vid kyrkans brand
(åskeld) 11 juli 1643.
I stället götos tre
klockor. Stadens borgerskap
erhöll tullfrihet å 6
skepppund koppar till dem och
dessutom skattelindring för
att kunna böta brandens
skador.
Dessa tre nygjutna
klockor voro storklockan,
otte-gångsklockan och
prästklockan, som hade »rent ljud och accorderade väl
tillsammans».
Storklockan pryddes av riks- och stadsvapnen samt ett
krucifix. Hon hade drottning Kristinas namnchiffer,
vadan man någorlunda vet dess ålder. Den göts av Andreas
Hanson-Hök.
Prästklockan blev »mästerligt guten» 1741 av Joh.
Fahl-sten i Stockholm. Ingen av dessa är kvar.
De nuvarande klockorna äro fyra — ingen kyrka i
provinsen har så många. De äro placerade i en rad i riktning
öster—väster. Storklockan hänger längst åt öster, den
minsta längst åt väster. Den näst största klockan,
anngångs-klockan, är dock placerad som n :r 3 i raden. Klockorna
Krematoriet i Örebro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
