Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glanshammars kontrakt - Kils kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 497
(hedendomen) förvaras ännu bland kyrkans minnen. Om
honom berättar sägnen:
I Kils socken i Närke fanns under hednatiden en kristen präst, som
arbetade för utbredande av sin lära. Hans sorg var, att socknen ej
hade någon kyrka.
Så en dag kom jätten i Ullavi klint till prästen och erbjöd sig att
med hjälp av de sina bygga en kyrka åt honom, men i ersättning
därför skulle han få taga prästens liv, om ej denne då kyrkan stod fullt
färdig kunde säga jättens namn.
Jätten trodde ej, att det
skulle lyckas prästen att lista
ut en sådan hemlighet och att
han sålunda skulle vinna två
önskemål: att få en
festmåltid på prästens kropp och att
få honom ur vägen. Ty deL
vore ju risk för att prästen
skulle få till stånd ett kyrkbygge,
om han fick leva.
Dagen innan kyrkan skulle
bli färdig strövade prästen
dyster till mods omkring bland
klyftorna runt Ullavi klint. Då
fick han plötsligt höra huru
inifrån bärget ljöd en vaggvisa. Och det var en jättinnas röst, det
hörde han. Jättinnan improviserade en visa. Dess innehåll var, att
fader Kilevigge i morgon skulle komma hem med prästen, och då skulle
det bli kalas i bärget.
Glad återvände prästen hem och fann då, att jätten höll på att sätta
fast tornspiran.
»Sätt spiran rätt, Kilevigge», sade prästen.
Jättens makt var nu bruten, och han störtade ner, dragande i fallet
■ med sig spiran, som krossade hans huvud. Hans medhjälpare flydde.
Kilsborna fullbordade nu själva tornbyggnaden, och då klockorna
började ljuda därifrån, lemnade trollen orten.
Gabriel Djurklou har ett (ännu ej tryckt) tillägg till
denna sägen:
När jätten hörde sitt namn nämnas hoppade han i vredesmod ner
från tornet för att krossa Sankt Olov, men detta gick ej, ty sedan
Olov fått veta jättens namn hade han denne helt och hållet i sitt våld
och förvandlade jätten till en dvärg, ställde sig på hans rygg och
trampade ihjäl honom.
32 — Närkes kyrkor i ord och bild
Kils gamla kyrka efter G. Tiselii ritning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
