Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den afsigkomne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
planteringskalasen, kunde inte undgå att dagen
därefter fråga:
— Men hvarför planterar löjtnanten
just på den där snåljåpens mark?
— Hvem vet, kanske kommer det
en dag Karlssons barn till godo?
Det svaret var ju rent ut fånigt.
Karlssons fattiga ungar kunde väl aldrig
hoppas på rike nämndemannens
kvarlåtenskap. Att löjtnanten inte var riktig,
det kunde ett barn höra.
En morgon kom den gamle löjtnanten
inte som vanligt in till kaffet.
Ekmansmoran satte den högbenta pannan på
glöden, för att hålla kaffet varmt, men
timmen gick och löjtnanten syntes ej
till. Då smög hon sig ut och ned till
flygeln, där hon lyssnade utanför dörren.
Allt var tyst. Då blef hon orolig och
gick efter Ekman. Då de fått upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
