Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sensitivan av Alfhild Agrell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
ALFHILD AGRELL.
ende. Fält surrade ju som en humla i ett tennstop
och herrarna hade ifrån en hög bodtrappa iakttagit
deras snilleverks verkan på våra rosiga, ehuru nu,
det fruktar jag, något upprörda ansikten.
Det blef extra redaktionssammanträde med
prenumeranter. Alla ville yxan skulle gå, men ingen
ville hålla i skaftet. Endast jag, som brann af dubbel
hämndlust, vågade slå till. Den mycket lilla hm!
»En skalbaggiad», så hette mitt mästerverk, och får
jag i allra största ödmjukhet konstatera, att satiren
gjorde en kolossal lycka icke allenast bland oss
flickor utan också bland de skyldiga själfva. Till
och med ’han-han’ erkände, att dikten inte var
så dum för att stå i . .. Resten af talet låter jag
endast ana .. .
Dess värre minnes jag Skalbaggiaden endast
i stora drag ... I Hernösand funnos inte längre
några fjärilar; blommorna suckade af ovilja öfver
de klumpiga skalbaggar, som intagit fjärilarnas plats,
och som så ifrigt drucko dagg och åto honung hos
fader Humla, att de till sist icke orkade lyfta sig
högre än till en tarflig bodtrappa ... Ja, något sådant
var det visst .. . Sensitivan lefde ett år under glädje,
glam och fjäderlälta bekymmer, men dog skamligt
ihjälskrämd af en usel Gråsparf: »herrarnas egen
tidning», utgifven af den näsvise och af en glad
sångare, som sedermera afslöjade sig som den
blixtrande Rebecka . .. Många år senare fingo vi höra,
att Gråsparfven aldrig flugit ut i mer än detta enda
exemplar, som, skickligt tappadt ur en viss någons
ficka, så fullkomligt duperade oss. Men hvem af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
