Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Höststormar» av Mathilda Roos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
MATHILDA ROOS.
kraften inom mig, jag tänkte egentligen blott på att
tillfredsställa mig själf, jag drömde mig lifvet fylldt
af ett arbete, som icke var annat än ett nöje, —
svårigheterna ansåg jag redan öfvervunna — och
i denna framtidsdröm visade mig äretystnaden
erkännande och berömmelse för min diktning. Att
göra något slags gagn med den begåfning jag fått,
att insätta den i striden för det rätta, ja, öfver
hufvud taget blott att höja och förädla mina läsare,
därpå tänkte jag icke alls. Fullkomligt omedvetet,
ty jag hade inga konstteorier, var jag en anhängare
af satsen: 1’art pour Fart; jag skref därför att detta
för närvarande var det som mest roade och
intresserade mig, jag skref för att analysera
människonaturen och få fram intressanta själiska problem,
och jag skref i hopp om att roa och intressera mina
läsare.
Jag befann mig nämligen vid den tidpunkten
så helt på det första stadiet på lifvets väg: den
estetiska lifsåskådningen, att jag icke ens aningsvis
kände till några andra utvecklingsskeden. För mig
fanns ej plikt eller principer, det ena var en
rasslande järnkedja, det andra gråstenar, tunga och
odrägliga att lyfta och draga med sig. Kärlek och
skönhet voro de grundpelare som uppbära lifvet,
de rötter, ur hvilka sanningens, godhetens och
lyckans blomster skulle spira. En fullkomlig kärlek
utesluter ju möjligheten att göra hvarandra ondt —
är icke kärleken lagens fullbordan? — och en
utvecklad skönhetskänsla hindrar ju att begå lumpna
handlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
