Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
OLA HANSSON.
som tanke var aldrig utgångspunkten för någon
diktare, — icke ens ett psykologiskt, ännu mindre
ett religiöst eller politiskt eller socialt; fröet, hvarur
ett diktverk framgått, var alltid en sensation; men
ett problem kan eventuellt blifva resultatet, växa
fram ur dikten såsom frukten ur blomman.
Den ofta uppställda motsatsen mellan den s. k.
l’art pour l’art och en s. k. problemdiktning är
godtyckligt konstruerad. Den saknar all grund i det
vittra skapandet själft. Det är bara rubriker i ett
estetiskt schema. Från synpunkten af ett diktverks
organiska tillkomstsätt existerar l’art pour 1’art lika
litet som någon problemdiktning efter den gängse
uppfattningen.
En diktare skapar utaf sensationer.
Det ligger en teori i denna sats; och till denna
teori har jag bekant mig ända ifrån mitt eget första
skapande — både som diktare och som kritiker —
liksom jag bekänner mig därtill ännu den dag i dag.
Men denna teori betecknade återigen blott det
gemensamma märket å en stark och ymnig litterär
strömning, som bröt opp i nutiden å alla håll och
med hvilken jag själf genom min natur hörde
samman. Till sitt väsen var denna diktning djupet gent
emot ytan, fördjupningen gent emot
miliöskildringen, de inre gent emot de Utvärtes konflikterna,
det mystiska gent emot det rationella, det intuitiva
gent emot det antecknade, den inre synen gent
emot den utåt riktade iakttagelsen. Dess teknik var
baserad på insikten om det intima sammanhanget
emellan människan och miliöet, d. v. s. de ogrip-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
