Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
PER HALLSTRÖM.
och visste det väl icke heller då. Att världen var
vacker att se på, men svår nog att lefva i på ett
sätt, som tillfredsställde ens kraf, att framtiden var
oviss, men all slags sorg och fulhet viss för alla.
Framför allt pinan att icke känna mitt eget väsen,
opröfvadt af all handling som det var, och
skyggheten för att det också skulle desillusionera en gång
med allt det andra. Kort sagdt, hela gossålderns
förtidiga och skrämmande, men egentligen så djupa
och sanna känsla af lifvets tyngd och allvar. Detta
i ytterst osäkra och glidande drag, knappast mera
bestämda än skuggorna efter de tunna och höga
molnen i rymden.
Som jag stod där, var detta med ens något som
fyllde mig med den lättaste och luftigaste glädje, i
och med att jag greps af medvetandet, att det var
innehållet i en dikt, hvars rytm klang för mig, att
jag skulle skrifva den dikten och var poet, också jag.
Hvad som nyss varit min fattigdom, ovisshetens
pina, längtandets vemod, det blef nu min rikedom,
ty det var stoffet för denna och andra mycket
vackrare dikter i sinom tid. Hurudant stoffet var, och
hvad lifvet skulle bringa mig, det var en bisak, och
ingenting annat betydde något, än hur det skulle
formas till skönhet och hos andra väcka genklang
af mitt eget känslolif.
Hvarför jag slösar så många ord på denna föga
märkliga omständighet, är emedan jag tror, att den
är typisk för uppvaknandet af en diktarlängtan.
Händelserna därvid kunna vara rikare och
bestämdare, den väckande stolen kan komma dramatiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
