Hg ■ A ■ A 5> Olyckligarc du än fången Ej ens dina kedjor ser, Du skryter med »frihet», Att »fördomar svunnit»: Frihet till hvad? att inbördes Frossande bitas; Frihet att uppäta Och uppätas. Hos forne mäktige Mättades glupskhet Genom många släktleds Makt och rikedom. Nu »alla äro lika», Det är: du lämnar Släktet åt glupskaste Slafsons hunger. Med dina varor skrytande Vill du ej se, Att hvad till varor du maler År människoplantor. Du maler de närvarande, Maler de tillkommande, Dem i förskott du afverkar, Ånnu ej aflade.