HMg m HHHH 53 Kind och öga slappa, Slaflik gestalt och stämma: För den framtid, som randas, Rys, o släkte! Ej då mer du kan väcka och känna Kärleks heliga tjusning Ty kärleks eld slocknat och kvar År slafvens kittling. Hvirflande gamen skriar, Hans vinge dig öfverskuggar, Men hvila ger dig ej döden Blott dysterhet, mörker och köld. Till dig evig natts Osaliga rike nalkas Där glädje aldrig gästar Och inga spår leda åter. Osaliga släkte, Du senfödda som dödsdömdt In skall träda Genom tillvarons portar Förbanna skall du Svagsynta förfädren Som för leksaker Din lycka offrade.