Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från Trönö till Hudiksvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
den lilla stadens sällskapskretsar. Han lär ha haft
mycket av det livfulla danska gemytet i sitt väsen. »Ännu
i hans höga ålderdom kunde man sällan möta honom
eller se honom sammanträffa med en bekant, utan att
han hade något infall eller skämtsamt uppslag», skriver
senare en dalslänning. Allvar visade han annars både
i kallet och i hemlivet. »I hemmet rådde god ordning.
Pjåsk, lättja och självsvåld var honom en styggelse.»
Då han avled nittioårig år 1900, skrev Nathan
Söderblom från Paris: »Att min ärevördige, gamle gode
morfar har slutat sitt så långa och så verksamma liv!
Välsignat är hans minne av många. Välsignelse följer
honom på den sista färden. Vi hava gemensamt arv i hjärta
och levnad från den käre bortgångne åldringen. Det
vilja vi troget vårda.»
Som synes möta vi bland ärkebiskop Söderbloms danska
anor flera högt begåvade och dugande personligheter.
Han hade tagit arv från en rad andligt rikt utrustade
danska släkter. Hjärtligheten, välviljan, den vinnande
älskvärdheten utgöra tydligen mödernearv. Men för
personligheten som helhet, dess egendomliga form, har
tydligen arvet från fadern varit bestämmande. I varje fall
har faderns inflytande satt de starkaste spåren i hans
andliga utveckling.
I Jon Olssons hem i Orsta samlades på 1840-talet
de väckta och fromma till gemensam uppbyggelse. Den
andliga atmosfär, som härskade, var den äldre pietistiska
väckelsens: en stark känsla av syndens förskräcklighet,
en rannsakan av det onda hjärtat, »det gamla
ormaboets» svek och illfundigheter, som kunde leda till mörkt
grubbel och förtvivlan och en varsamhet i levernet, som
ibland urartade till ängslighet och skrupulositet. Det
var ej så underligt, att sonen Jonas tidigt i sina lekar
uppträdde som präst. Med sin mors svarta moiréförkläde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
