Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från Trönö till Hudiksvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
ledning hos Landgren, svarade doktorn, vars pastorala
nit och insikt huvudsakligen sträckte sig till dellbornas
yttre hyfsning och upplysning: »Gå till Jonas Söderblom
i Bjuråker.»
Det är förunderligt hur hans minne lever ännu efter
trettio år i församlingarna där han verkat. Det är ännu
i dag icke svårt att åstadkomma en liten samling legender
om hans person. Hans originalitet kunde väcka undran
och ibland löje. Men man kände en andlig kraft, som
väckte respekt. »När kyrkherrn är ute från expedition»,
berättade mor Brita Berglund på sin tid, »så hör man
hur pennan raspar. Det är hans ande, som är så
ogement kraftig, att han inte kan lätta bli å arbeta, till å mä
då han är borta.»
De som känna Nathan Söderblom närmare skola
förstå, varför jag så länge dröjt vid faderns bild och varför
jag velat draga fram många skenbart oväsentliga drag.
Det är ett fall av egendomligt intresse för det personligas
psykologi i allmänhet. Det råder mellan far och son en i
många avseenden högst överraskande likhet. I vissa fall
sträcker den sig ända in i enskildheter. Men denna lika
och gemensamma själsläggning transponeras hos sonen
till ett annat plan, den ställes i den geniala begåvningens
tjänst. Den rastlösa verksamhetsivern, otåligheten,
im-pulsiviteten, den asketiska viljeträningen, böjelsen för ett
uppseendeväckande och överraskande framträdande, som
hos fadern leder till idel överdrifter, bisarra och ej sällan
löjeväckande, bli hos sonen produktiv originalitet.
Som redan nämnts, talade Söderblom sällan om sin
mor. Men det vore säkert förhastat att antaga, att
hennes personlighet saknat betydelse för hans inre växt. Hon
levde länge efter makens död. Vi minnas henne, blid
ljus och stilla från hemmet i Staby, där hon tillbragte
sina sista år, isolerad från yttervärlden genom en tillta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
