Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
STUDENTÅREN.
Den septemberdag, då den nyblivne studenten för
första gången skådar domkyrkans spiror och slottets
mäktiga linje vid resans mål, känner även den mest
sorglöse en ödestimmas sus kring tinningen. Ett nytt
livsskede börjar. En står vid porten till sina drömmars land
och glider med tindrande hänförelse trygg och hemvan
in i det akademiska studiet. En annan känner sig från
början främmande, vilsen och rådvill. Övergången från
skolans högsta trappsteg till recentiorns obskyra tillvaro,
frånvaron av fast ledning och hjälp ökar känslan av
mindervärdighet och osäkerhet.
I.
Stockholmaren Strindberg fann Uppsala bedrövligt
över all beskrivning. »Det var småstad. Det
luktade bondkvarter. Alla professorerna voro bönder,
ej en enda var stockholmare. Husen och galorna
voro som i Nyköping. Och hit var bildningens
huvudkvarter förlagt genom en inkonsekvens av de
styrande, som helt visst ansågo huvudstäderna vara
bildningens stora centra.» Det hade väl gått an, om
småstaden varit en naturlig fortsättning av landsbygdens ro
och grönska. »Nu är den en tarvlig, anspråksfull kopia
av storstadens misstag, därför är den så vidrig.»
Utsikten från slottsbacken förmådde icke skingra missmodet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
