Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
blir den mänskliga bredden, respektlösheten,
frigjordheten? Det kan icke hjälpas. Akterna tala sitt språk. Vad
han innerst och djupast ville, därom kan intet tvivel råda.
Att han trots detta förblev så mänsklig, så
okonventionell, så fri från all konstlad andlighet och teologisk
yrkesbetoning berodde väl ytterst på en féernas gåva
och var hans rika mänskliga väsens hemlighet. Han bar
så långt tillbaka jag minnes honom en bredskyggig hatt
och ett slags prästerliga västar, knäppta upp till halsen.
Att han i sin dräkt markerade det klerikala var kanske
icke ur vägen, ty i sätt och väsen gjorde han det
sannerligen icke. Djupet, allvaret, viljans obönhörliga
följdriktighet doldes omsorgsfullt under en glittrande och
spelande yta.
Men berodde icke hans mänskliga frigjordhet och
naturlighet även i någon mån på att hans lärare framför
andra, den man, som han helt och oreserverat beundrade
som forskare och som personlighet, icke var en teolog
utan en humanist? En bredbröstad, kraftfull och
storvulen natur, en man, som avskydde sentimentalitet och
var obekymrad om det konventionella, då han med
geniets rätt gick helt i sin egen stil. Harald Hjärne har haft
mycket att betyda för Söderbloms inre utveckling. För
att förstå det måste vi taga ett steg tillbaka till de stora
religionsdiskussionerna vid början av nittiotalet.
Uppslaget till de offentliga diskussionerna kom från
Söderbloms egen nation. Gästrike-hälsingarna hade
sedan gammalt en institution, som kallades talövningar,
möjligen en kvarleva av de latinska disputationer, som
seniorerna enligt tidigare föreskrifter haft att anordna
till de yngres förkovran i dialektisk färdighet och
förmågan att tala latin. Redan 1885 hade tillträde till
talövningarna beretts även studenter av andra nationer.
Det var ett uppslag, som tydligen motsvarade vad tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
