Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Stiftsherde och rikets ärkebiskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266-
Också i fråga om kyrkomusiken stred han för
folklighetens och det sunda lekmannaomdömets rätt mot de
konstförståndigas terror. Han älskade själv gammal
kyrkomusik, men han förstod med förunderlig säkerhet
att skilja det som var verkligt levande i den gamla
musiken från sådant som blott har historiskt och musealt
intresse. Den sterila antikdyrkan, som på sina håll gör
vår kyrkomusik likgiltig eller impopulär för
gudstjänst-besökarnas stora flertal, hade intet medhåll hos honom.
Redan 28/s 1896 skriver han i brev från Paris:
»Jag sympatiserar ej med våra
kyrkomusiksreformatorer: Ullman, Norén och vad de heta, som svärma för
det som är gammalt, även för den gamla figurerade
katolska kyrkomusikens för en german och protestant
alldeles onjutbara skapelser. De ställa till vesper och
dylikt, gamla lappar på nytt kläde. Man skulle ordna
sånggudstjänster med användning av den gamla
protestantiska, enkla men gemytrika oratoriemusiken med
psalmer inlagda för församlingen, så att t. ex. Kristi pinas
historia, rättare någon del därav, genomginges i körer,
soli och psalmer, allt lättfattligt och enkelt. För detta
ändamål skulle man ock använda alla möjliga gängse
religiösa melodier, för så vitt de äro värdiga, och göra
allt för att den gudstjänstfirande församlingen skulle
känna sig hemma hos sig. Skolbarnen skulle användas.
Om jag en gång får en församling i Sverige, vill jag
fresta därmed. I Hälsingland, Dalarne, Värmland skulle
det gå och i städerna. Jag skulle önska att riktigt komma
åt det liturgiskt-musikaliska snobberi, varmed man vill
uppsnygga, hoc est förfuska våra gudstjänster.»
De andliga sångerna från väckelsetiden och deras
melodier anses ännu icke presentabla i våra kyrkor. De
bli det väl ej förrän man glömt deras folkliga ursprung,
liksom man glömt att melodin till vår psalm 442, av Bach
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
