Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. För kristen gemenskap och folkens fred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294-
Middag följde i ärkebiskopsgården för fursten och hans
svit. Dock med undantag för tolken, som på grund av
sin låga rang icke fick äta i samma rum som de övriga.
Då den högväxte betjänten i huset ville föra honom
genom vindeltrappan upp till det rum, där hans måltid
var serverad, började han skälva och slet sig med fasa
lös från hans vänliga grepp om rockärmen. Först efter
mycket parlamenterande kunde han förmås att följa.
I hans hemland ingick tydligen i den politiska uppfostran
att aldrig gå först i mörka trappor. Sådant upplevde
man under de åren i ärkebiskopsgården i Uppsala.
Söderbloms ekumeniska verk hade länge kämpat i
motvind. Men efter Stockholmsmötets glänsande
framgång blev tonen en annan. Man började få blicken
öppen för att den kristna samförståndstanken kunde betyda
ett framtidslöfte, och varje år bragte från hela världen
allt starkare uttryck av uppskattning och erkännande av
rörelsens store man. Som vanligt höll sig den småaktiga
kritiken längst i det egna landet och den närmaste
omgivningen. Men inför det bildade Europas erkännande
tystnade olåten, och mången liten Tersites, som i åratal
följt hans framfärd med evigt gnat, sökte nu omstämma
sitt kraxande till ett slags lovsång.
Av alla utmärkelser, som kommit Nathan Söderblom
till del, torde ingen ha berett honom större glädje än det
fredspris, som det norska stortingets Nobelkommitté år
1930 tillerkände honom. Då syntes han verkligt gripen
och ödmjukt tacksam. Ty han fattade det icke som en
utmärkelse given åt honom personligen utan som ett
erkännande av det verk, för vilket ban offrat sin bästa
kraft.
Initiativet hade tagits av ledamoten av riksdagens
första kammare, professor K. G. Westman, och med
honom hade förenat sig 59 svenska riksdagsmän. I moti-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
