Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af de samlingar, som voro ämnade att i byggnaden inrymmas.
Men om anslaget icke medgåfve, att alla samlingarne intoges
i Nationalmuseum, ville Kongl. Maj:t framdeles bestämma,
hvilka borde ur beräkningen uteslutas. I stället för den förra
Komitén, som slutat sitt uppdrag, tillsattes en ny, för led-
ningen af byggnadsarbetets verkställande. Härtill utsågos:
Öfverintendenten Anckarsvärd (Ordförande), d. v. Öfverdirektören
Sydow, Öfverstelöjtnanten OC. F. Hjelm, Intendenten Nyström
och Ordföranden hos Stockholms Borgerskaps Äldste Grosshandla-
ren C. A. Scharp. Längre fram insattes äfven i denna Komité
Öfverstelöjtnanterne N. Ericson och C. Stål.
Komiterade hade redan i Juni 1846 framlagt ett program,
enligt hvilket i museibyggnaden, af 3 våningars höjd, skulle
inrymmas: i nedre våningen: antigvitetssamlingarna, Mynt-
kabinettet, Klädkammaren och Lifrustkammaren; i mellanvå-
ningen: Kongl. Bibliotheket; och i öfversta våningen: skulp-
tur- och tafvelsamlingarna. Ännu hyste man så stora för-
hoppningar i afseende på utrymmet, att man trodde någon
sal i mellanvåningen kunna användas till auditorium för popu-
lära vetenskapliga föredrags hållande.
Byggnadsritningarna inlemnades i början af följande året
och Komiterade erhöllo befallning att med anläggandet af
grunden, efter den uppgjorda planen, skyndsamligen gå i för-
fattning. Men innan ritningarne i öfrigt definitift fastställdes,
skulle de underställas någon utländsk arkitekt, med hvilken
Konduktören Scholander borde i ämnet öfverlägga.
Vi känna icke de Scholanderska ritningarne; vi veta blott,
att de voro hållna inom gränsen af Ständernas anslag. Men
det är möjligt, att just derföre många förknappningar voro
gjorda i afseende på arkitekturens och beqvämlighetens for-
dringar. Det är ock sjelfklart, att konstnären på arkitekturens
område kan röra sig med större framgång, då han icke behöfver
taga hänsyn till kostnaderna. Vid denna tid voro anspråken
på monumentala byggnaders utstyrsel ingalunda små eller be-
gränsade; man hade för ögat nya föredömen i utlandet, hvilka
lockade till efterföljd.
Nog af; de förenämnda ritningarna vunno icke erkännande.
Vid sökandet efter den främmande arkitekt, som skulle granska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
