Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
huru densamma, isynnerhet sedan den af åtskilliga berömda
arkitekter blifvit på visst sätt systematiserad, vann utbredning
öfver hela Europa; likaså huruledes den småningom öfvergick -
till barockstil genom de arkitektoniska formernas sönderbrytande
samt öfverlastning i ornamentik och dekoration, ända derhän
att det dekorativa elementet blef lagstiftande, så att skalet fick
bestämma kärnan. Fagaderna blefvo ofta theatraliska skyltar,
utan organiskt samband med eller motsvarighet mot det inre.
En reaktion häremot kunde icke uteblifva, och den uteblef icke
heller. Frigörelsen från manierismen började, såsom vi veta,
efter medlet af förra århundradet, då man änyo vände tillbaka
och undersökte antiken, numera icke blott den Romerska, utan
äfven den Grekiska, som genom Stuarts och Revetts vigtiga
arbeten börjat blifva mera känd. Det första resultatet häraf
var en återgång till renare former och enklare sammansättnin-
gar; men man inskränkte sig mera till kopierande än man
lyckades frambringa något nytt. Efter den förra öfverlastnin-
gen kom en viss tom nykterhet.
De största framstegen gjordes egentligen först i detta år-
hundrade och företrädesvis i Frankrike och Tyskland. Det
förra fasthöll dock väsendtligen vid den Romerska antiken, så-
som äfven bäst lämpad för det moderna kejsardömet. I öfrigt
torde man väl ock med skäl kunna påstå, att den nya Fran-
ska renaissansen ännu i många stycken är en förfinad rococo.
I Tyskland framträdde trenne mästare, som mycket bi-
drogo till arkitekturens utveckling, nemligen Schinckel i Ber-
lin, Klenze i Mänchen och Semper i Dresden. Den förstnämnde
lyckades omsider förläna arkitekturen en flägt af den Grekiska
skönheten, genom öfverensstämmelse mellan det inre och det
yttre, genom delarnes organiska sammanslutning till harmonisk
enhet samt genom en enklare ornamentik. Ehvad man än må
anmärka emot Schinckels skapelser, das Schauspielhaus och
Gamla Museum i Berlin, äro de onekligen att betrakta såsom
ett nytt uppslag, ett uppslag till en Grekisk renaissans, inne-
bärande ett försök att umbära det Romerska rundbågsystemet.
Det är sannt, att denna nya rigtning icke blifvit med förkär-
lek eller framgång. vidare utvecklad, eller ens af Schinckels
egna lärjungar fullföljd. Vi vilja icke heller påstå, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
