Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vigt är, att dessa sträfvanden samverkat med arbetet för skulp-
turens och måleriets frigörelse ur de bojor, som fängslat äfven
dem. Efter Winckelmann och Lessing, på det historiska stu-
diets och konsttheoriernas område, kommo i praktiken Sergell,
Canova och den store mästaren Thorvaldsen, genom hvilken
såväl den statuariska plastiken som reliefen återfördes till de
grundprinciper, hvilka den föregående tiden så mycket miss-
förstått. Och huru ensidigt än det nyklassiska måleriet var,
lärer det icke kunna förnekas, att det gifvit klaven till den
utveckling till ett bättre, som följt derpå, sedan denna konst,
jemte inhemtandet af de historiska lärdomarna gått att söka
näring hos naturen och det verkliga lifvet.
Men här må vara nog att anmärka vigten af den förän-
drade ställning, som skulpturen och måleriet genom den an-
tydda frigörelsen intagit i förhållande till arkitekturen; Såsom
medhjelparinnor åt denna sednare hafva de fått en ny uppgift,
en ny tillämpning. Äfven de eftersträfva såsom sådana en
monumental karakter.
Låtom oss nu i förbigående tillse, hvilka monumentala
byggnader vår tid främst behöfver och begär; hvilka uppgifter
arkitekturen fått sig förelagda att lösa. Detta betingas utan
tvifvel af de olika folkens kulturförhållanden och de behof, som
derigenom framgå. Men då civilisationens stora strömsättning
under ett tidehvarf låter hos de bildade folken, om än något
förr eller något sednare, förnimma böljeslagen af samma eviga
rörelse, som omgestaltar de menskliga tingen, det religiösa,
det politiska och sociala lifvet, så visa sig i förhållande der-
till samtidiga och likartade sträfvanden att förverkliga samma
mål. Konstbildningen följer enahanda lagar och gång i stort;
dermed dock icke sagdt, att det ena folket derutinnan mäktar
följa det andra; ty konsternas mognande till blomstring är
beroende af många samverkande orsaker och kan infalla myc-
ket olika. Men resultaten af konsten i dess hufvudperioder
blifva icke gerna främmande för de folk, som samtidigt del-
taga i den universella bildningens arbeten. Sålunda gingo
bysantinismen och den romaniska byggnadskonsten fram med
kristendomen; de eröfrade nästan samma områden. Sålunda
utbredde sig derefter gothiken öfver Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
