Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
just på att bli upphunnen då jakten försvann ur
sikte. Mannen darrade liksom av köld då han reste
sig, klättrade över inhägnaden och satte sig upp på
cykeln. Men det var det enda han kunde göra och
det visste han. Den förskräcklige befann sig nu ej
längre mellan honom och Mill Valley.
Han for i svindlande fart utför kullen, men vid
kröken där nedanför körde han i mörkret ner i en
grop i vägen och slungades framstupa över
styrstången.
»Det här är då ingen lyckonatt för mig», mumlade
han, medan han undersökte cykelns bräckta gaffel.
Han slängde upp den obrukbara cykeln över axeln
och knogade vidare. Slutligen kom han till stenmuren,
och nästan inbillande sig att han hade drömt
alltsammans, sökte han på vägen efter spår och fann
dem även — stora mockasinspår, med tåspetsarna
djupt ingrävda i vägdammet. Medan han lutade sig
över dem och granskade dem hörde han den hemska
sången. Han hade sett den där varelsen förfölja
prä-rievargen, och han visste att han ej kunde vinna på
på honom i en kapplöpning. Han försökte det ej
heller, utan nöjde sig med att gömma sig i mörkret
på andra sidan vägen.
Och åter såg han denna varelse som liknade en
naken man komma springande fort och lätt och
sjungande. Skepnaden stannade midtför honom, och hans
hjärta stod stilla. Men i stället för att gå mot hans
gömställe gjorde varelsen ett luftsprång, grep om en
gren på ett träd som stod utmed vägen och svingade
sig raskt upp, från gren till gren, som en apa. Han
klättrade på det sättet över muren och tio tolv fot
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>