Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var början till bråket. Med kniv och gaffel i handen
sprang Patsy efter Carter Watson.
»Ut med er!» skrek Patsy. »Jag vet vad ni har
för er!»
Carter Watson studsade. Mannen hade dykt upp
lika plötsligt som gubben i en trollask.
»Ni snuskar ner mina väggar», skrek Patsy och så
gav han ifrån sig en ström av skällsord.
»Jag ber om ursäkt, i så fall. ..»
Längre kom han icke. Patsy avbröt.
»Ut med er! Och håll käften se’n!» röt Patsy
och gav eftertryck åt sina ord genom att svänga med
kniven och gaffeln.
Carter Watson tänkte sig den där bordsgaffeln
obehagligt inkörd mellan ett par revben, förstod att det
skulle vara dumdristigt att säga något mera och vände
sig hastigt om för att gå. Åsynen av hans
under-givet retirerande rygg måste ha ytterligare retat Patsy
Horan, ty han slängde ifrån sig kniv och gaffel och
kastade sig över honom.
Patsy vägde åttio kilo. Det gjorde Watson också.
Därvidlag voro de jämngoda. Men Patsy var en vanlig
ilsken och gåpåaraktig krogslagskämpe, och Watson
var boxare. Däri hade den senare övertaget, ty Patsy
rusade bara på och höjde högra armen till ett
dråpslag. Watson hade endast behövt driva in en rak
vän-sterstöt och ta till flykten. Men Watson hade en annan
fördel. Hans boxning och hans erfarenheter från hela
världens ruskiga kvarter hade lärt honom
självbehärskning.
Han svängde om, och i stället för att driva till
dök han för den andres slag och clinchade. Men
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>