Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
in för att se efter vad jag kunde lägga vantarna
på. Jag trodde ni inte var hemma, efter jag såg
er ge er av med gubben i en bil. Det var välan
er farsa, och ni är miss Setliffe.»
Mrs Setliffe satte värde på den naiva komplimang
som hans misstag innebar och beslöt att ej upplysa
honom.
»Hur vet ni att jag är miss Setliffe?» frågade hon.
»Det här är ju gubben Setliffes hus, eller hur?»
Hon nickade.
»Jag visste inte att han hade en dotter, men jag
gissar att ni ä’ det. Och om det inte är för mycke.t
besvär, vore jag mycket tacksam om ni ville visa
mig vägen ut.»
»Varför skulle jag göra det? Ni är en rövare, en
inbrottstjuv.»
»Om jag inte vore nybörjare i yrket skulle jag
lägga mig till med ringarna på edra fingrar i stället
för att vara artig», svarade han. »Jag är här för att
pungslå gubben Setliffe, men inte för att råna
kvinnfolk. Om ni går ur vägen, kanske jag nog kan ta
mig ut på egen hand.»
Mrs Setliffe var intelligent, och hon förstod att
hon ej hade mycket att frukta av en sådan man.
Att han inte var någon vanlig brottsling, var hon säker
på. Av hans sätt att tala hörde hon att han inte
var stadsbo, och hon tyckte sig känna en fläkt av
de stora viddernas sundare luft.
»Tänk om jag ropade?» sade hon nyfiket. »Tänk
om jag ropade på hjälp? Inte kunde ni skjuta mig.
en kvinna?»
Hon lade märke till det besvikna uttrycket i hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>