Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som hon ej heller tog sina ögon från hans, men då
betjänten nämnde klockan såg hon att hans ögon
fingo ett flyktigt förvånat uttryck.
»Ber om ursäkt», sade betjänten bakifrån, »men
skulle det inte vara bättre att jag skaffade ett vapen
och väckte betjäningen?»
»Nej, ring efter polisen. Jag kan hålla fast den
här mannen. Gå och gör det — genast.»
Betjänten tassade ut ur rummet, och mannen och
kvinnan sutto där och sågo varandra i ögonen. För
henne var det en förtjusande spänning, och hon tänkte
på hur umgängesvänner skulle prata och hon såg
notiser i de modärna tidskrifterna om den unga och
vackra mrs Setliffe som på egen hand tagit en
beväpnad inbrottstjuv till fånga. Det skulle väcka ett
kolossalt uppseende, det var hon säker på.
»Då ni får den där domen som ni talade om»,
sade hon kallt, »får ni tid att tänka på hur dum ni
har varit då ni tog andras egendom och hotade
kvinnor med revolver. Då får ni tid att smälta den läxa
ni nu har fått. Säg mig nu sanningen. Ni har ingen
vän som är i knipa. Allt vad ni berättade var lögn.»
Han svarade icke. Hans ögon voro visserligen
riktade på henne, men de uttryckte ingenting. För
ögonblicket var hon i själva verket liksom beslöjad för
honom, och vad han såg var Västerns soldränkta
vidder, där män och kvinnor voro större än de
fördärvade invånarna — sådana han sett dem — i Österns
trefallt fördärvade städer.
»Gå på. Varför talar ni inte? Varför fortsätter
ni inte med edra lögner? Varför ber ni inte att jag
skall släppa er fri?»
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
