Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
muskler, men de gjorde ingen affär av sig som hos
hans motståndare. Vad publiken ej lade märke till var
hans breda bröst. Ej heller kunde den ana segheten
i hans fibrer, musklernas explosiva förmåga av
ögonblicklig lydnad eller det fina och stålfasta nervsystem
som gjorde hela hans kropp till en fulländad
stridsmaskin. Allt vad publiken såg var en brunhyad pojke
på aderton år som tycktes ha kropp som en pojke.
Danny var något helt annat. Danny var en man på
tjugufyra år, och hans kropp var en mans. Kontrasten
blev ännu mera slående då de stodo tillsammans midt
på ringen och togo emot skiljedomarens sista
instruktioner.
Rivera lade märke till Roberts, som satt alldeles
bakom tidningsreferenterna. Han var mera
påstru-ken än vanligt, och följaktligen talade han ännu mera
släpigt.
»Ta det lugnt, Rivera», snörvlade Roberts. »Han
kan inte slå ihjäl dig, kom ihåg det. Han kommer att
rusa vid starten, men bli inte harig. Blocka bara och
dyk och clincha. Han kan inte göra dig mycket illa.
Försök inbilla dig att han övar sig på dig därute på
träningsbanan.»
Rivera visade inga tecken till att han hade hört.
»Surmulen liten satunge», sade Roberts halvhögt
till sin granne. »Sådan har han alltid varit.»
Men Rivera glömde att svara med sin vanliga
hatfulla blick. En syn av otaliga gevär gjorde honom
blind på bägge ögonen. Vartenda ansikte bland
publiken, så långt han kunde se, ända upp på de översta
bänkarna å en dollar, var förvandlat till ett gevär. Och
han såg den långa mexikanska gränsen, kal och sol-
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>