Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen - De gamles åsigter om elementen - De aristoteliska elementen. Alkemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ursprungliga betydelsen, ännu i våra dagar fortlefver i det
allmänna folkspråket, t. ex. då talet är om »elementernas raseri»,
om »människans förmåga att beherska elementerna» o. s. v.
Utan att ingå i en närmare granskning af de bekanta
Aristoteliska elementen, hvilken för öfrigt faller inom området
för ett helt annat kunskapsfält än kemiens, vilja vi här endast
anmärka, att hvad som närmast med dem afsågs endast var
ett försök att förklara orsakerna till de vigtigare, hos
naturkropparna framträdande yttre egenskaperna, såsom hvilkas
allmänna uttryck de betraktades. Sålunda var vattnet ett
inbegrepp af fuktighet och kyla, hvaraf en större eller mindre
myckenhet föranledde egenskaper, som i större eller mindre grad
öfverensstämde med vattnets egna; på samma sätt elden af det varma
och torra o. s. v. Elementen voro sålunda ingalunda att
anse som de i egentlig mening materiela urbeståndsdelarna eller
som osönderdelbara substanser, genom hvilkas inbördes
förening de olika kropparna uppkommit. En sådan uppfattning
kunde redan i och för sig på den rena spekulationens väg
knappast ifrågakomma.
Det är lätt förklarligt, att dessa åsigter om tingens
ursprung, om också i och för sig fullkomligt främmande för vår
egen tids kemiska uppfattning, allmänt erkända som de voro,
måste utöfva ett särdeles mäktigt, om också mera hämmande
än befordrande inflytande på kemiens utveckling, då ändtligen
emot 3:dje och 4:de seklet af den kristna tideräkningen denna
vetenskap började framträda med bestämdare anspråk på att
räknas som en själfständig art af mänsklig forskning.
En hvar känner, att kemien under sin första tid, såsom
s. k. alkemi, hade gjort till sin hufvudsakliga uppgift att
göra guld eller att därtill förvandla andra mindre värdefulla
metaller. Tron på möjligheten häraf, i förbigående sagdt på
sin tid fullkomligt berättigad, bevisar redan i och för sig, att
man ännu ej gjort sig reda för hvad element och kemisk
förening har att betyda. Mängden af praktiska försök, som i
anförda syfte anstäldes, kunde dock ej undgå att här och där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
