Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen - Syror, baser och salter - Förenings- eller atomvikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de jämförelsevis få, afgjordare positiva eller negativa, i egntlig
mening enkla ämnena.
Vi veta vidare, tack vare framför alt Berzelii
mångåriga forskningar ej minst inom detta vigtiga område af
vetenskapen, att grundämnena förena sig med hvarandra i
oföränderligt gifna vigtsförhållanden eller efter bestämda s. k.
föreningsvigter, — en ytterligare och ännu mera afgörande bekräftelse
på hvad nyss anfördes rörande den genomgripande betydelsen
af materiens olika tyngd, hvarhälst frågan blir att underkasta
elementen och deras föreningar ett grundligare studium.
Af lätt förklarliga skäl måste vi lemna helt och hållet ur
sigte, på hvad sätt bekantskapen med dessa märkvärdiga
talvärden genom en lång följd af träget och oförtröttadt arbete
slutligen blifvit vetenskapens utan fråga dyrbaraste egendom.
För oss är nog — och det kan också ske med ringa möda —
att göra oss i någon mån hemmastadda med det försök man
gjort att teoretiskt förklara de bestämda föreningsvigterna och
orsaken, hvarför sådana finnas och ovilkorligen måste finnas.
Alt hvad till en sådan förklaring behöfves är antagandet,
att materien ej är obegränsadt delbar, utan ytterst utgöres af
oändligt små delar eller s. k. atomer, och att de kemiska
föreningarna uppkomma, i det atomer af olika ämnen lagras intill
hvarandra och vid hvarandra bindas med alt efter föreningens
beständighet olika grad af styrka. Såsom delar af en materiel
substans måste tydligen atomerna, huru ytterligt små de än äro,
ega en viss tyngd. Hvad det ena eller andra ämnets atom i
och för sig väger, eller med andra ord dess absoluta tyngd,
är naturligtvis omöjligt att afgöra och också för kemistens
ändamål fullkomligt likgiltigt. Fråga vi däremot efter deras olika
relativa tyngd eller i jämförelse med hvarandra, är svaret
gifvet genom de på experimentel väg funna föreningsvigterna.
Med ett ord, föreningsvigterna blifva atomernas relativa
vigter. Vi benämna dem således kort och godt: atomvigter.
Är nu på förhand öfverenskommet hvilket af de 63
ämnena som skall väljas till utgångspunkt eller enhet vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
