Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDÄMNENA AF KOLETS OCH KYÄFVETS GRUPPER. 29
Det är med aktgifvande härpå och då vi på samma gång
lägga märke till den för ut (s. 18) omnämnda, för kolet så särskildt
utmärkande förmågan att atom för atom binda sig själf, så att
säga, till nya artförändringar af elementet kol, C2, C6, C10
o. s. v., som vi numera med lätthet finna den naturliga
förklaringen på det annars svårbegripliga, utomordentligt stora
antalet af organiska ämnen, för hvilka kolet och kväfvet jämte
vätet och syret utgöra bygnadsmaterialet, såväl som å andra
sidan på mångfalden af kemiskt olikartade substanser, bestämda
syror och baser, salter och på annan grund indiflerenta ämnen,
som ibland dem förekomma.
Återgå vi emellertid till grupperna i sin helhet, sådana de
vid fortsatt studium efterhand sammanstälts, särskilja vi
sålunda vidare:
Kväfvegruppen: Kolgruppen:
III, V (II), IV
Kväfve K Kol C.
Fosfor P. Kisel Si.
Arsenik As. Titan Ti.
Antimon Sb. Tenn Sn.
Vi finna, att äfven här föreligga 2 hvarandra motsvarande
serier af grundämnen tillhörande hvar sin af de båda
hufvudklasserna med udda och jämna atomvärden. Analogierna mellan
båda äro ganska väsentliga. T. ex. väteföreningarna äro gaser,
kloriderna till det mesta flyktiga vätskor o. s. v. Störst är
dock tydligen likheten inom de båda grupperna själfva, af hvilka
särskildt kväfvegruppen är i hög grad naturlig, om också här
som öfveralt annorstädes det i ett eller annat utmärkande
gradvis af- eller tilltager. T. ex., då kväfvet är en gas, är anti-
sätt hänvisar CH3 såsom likaledes 1-värdig radikal (ex. i CH3C1) på
kolets väl bekanta egenskap af 4-värdigt element OOOO o. s. v. De
sammansatta radikalerna blifva således ej» annat än omättade föreningar
af fler-värdiga element, med bestämdare framträdande elektrokemiska
egenskaper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
