Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 FORTS. AF FÖFvEG. SIDOORDNAD SLÄGTSKAP.
kemisk styrka. Csesium är på en gång den tyngsta och den
starkast positiva bland de egentliga alkalimetallerna, fluoren
den på en gång lättaste och starkast negativa bland haloiderna.
Att de båda hvar på sitt håll, såsom vi redan af det
föregående känna, äro de kraftigast verksamma bland alla element,
beror äfven på den ställning, som de olika grupperna, hvartill
de höra, till de öfriga intaga. Att åter därvid helt andra
orsaker göra sig gällande än de inom grupperna själfva verksamma,
faller genast i ögonen, då t. ex. de starkare positiva, egentliga
alkalimetallerna äro de jämförelsevis lättare, däremot de starkare
negativa haloiderna tyngre än de relativt svagare amfiderna,
således alldeles motsatt mot regeln i fråga.
Men liksom våra regler i allmänhet, är ej häller den nu
förevarande helt och hållet utan undantag. Vi möta ett sådant
i de här för fullständighetens skull vid alkalimetallerna anförda
tallium och bly, som ehuru vida tyngre äro afgjordt svagare
än de öfriga, framför alt än de närmast stående. Det kunde
emellertid helt enkelt vara en antydan därom, att dessa
metaller verkligen icke i ordets strängare bemärkelse höra till
alkalimetallernas naturliga grupper. Deras påtagliga analogier
åt flere håll medge också mer än väl, att de t. ex., såsom
med den tidigare bekanta af gammalt skett, snarare
sammanställas med silfret och kvicksilfret.
Ännu en annan regelbundenhet, som en blick på den gifna
tabellen genast ger vid handen, är väl förtjent att anmärkas.
Vi hafva förut sett, att grupper tillhörande de båda
hufvudklasserna af udda- och partaliga element ofta förete en
märkvärdig parallelism, hvarför vi också i ett sammanhang redogjort
t. ex. för de båda alkaligrupperna, för haloider och amflder,
kol- och kväfvegruppen. Det är ett särskildt slag af slägtskap
eller analogi elementen emellan, som vi till åtskilnad från den
ännu närmare och så att säga mera omedelbara, som förefinnes
mellan ämnena af samma grupp, af lätt insedda skäl kunde
beteckna som sidoordnad slägtskap. Den framstår emellertid först
i sin fulla betydelse, då vi aktgifva på den nära öfverensstäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
