Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE TYNGRES JÄMFÖRELSEVIS VIDA MINDRE. 45
grundmineral, kvarts, fältspat, glimmer, hornblende o. s. v.,
som i dem ingå*.
Men särskildt på den positiva sidan vinnes dock först den
fulla styrkan och på samma gång den omväxling som vederbör,
då äfven de närmast följande två, kalium och calcium,
medtagas.
Stanna vi härvid, kan det med fog sägas, att med dessa
sålunda i en oafbruten serie till och med calcium efter
hvar-andra följande element med lägsta atomvigter — eller, då vi
ibland dem saklöst kunna frånräkna de 3 vätet närmaste på
den positiva sidan, enär de mindre fullständigt motsvarat sitt
ändamål som positiva och mineralbildande ämnen, och å andra
sidan kunna finna oss föranlåtna att i deras ställe medräkna
det så allmänt utbredda och vigtiga järnet, en af de till
atomvigten lättaste bland de egentliga metallerna, inalles 15
grundämnen — alt är gifvet, som vi med ledning af vår erfarenhet
kunna anse såsom för naturens hushållning i egentlig mening
erforderligt.
Det är onekligen anmärkningsvärdt, att af samtliga de i
sådant hänseende, som det synes, fullkomligt oväsentliga
grundämnena ej mindre än 45 befinna sig bland de jämförelsevis
tyngre. Det är idel nya variationer af de temata, som förut
angifvits; haloider och amfider med de egenskaper, hvaraf de
såsom sådana utmärkas, alt svagare framträdande, samslägtingar
med kväfvet, kolet o. s. v. med slutligen föga mera kvar af
förebilden är den gemensamma lagbundenheten vid föreningarnas
bildning; öfveralt med en bestämd tendens att öfvergå till
verkliga metaller, hvaraf också det vida största flertalet bland
* Kvarts är, liksom bergkristallen, sandstenen o. s. v., fri kiselsyra.
Fältspat och glimmer, som jämte kvarts bilda våra vanliga gråstensbärg
(granit och gneis) äro silikater eller kisélsyrade salter med företrädesvis
lerjord och alkalier. Hornblendet (i de grönstensartade bärgen) är ett
enklare silikat af magnesia och analoga baser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
