- Project Runeberg -  Naturens grundämnen i deras inbördes ställning till hvarandra /
54

(1875) [MARC] Author: Christian Wilhelm Blomstrand - Tema: Chemistry
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slägtskapsförhållandet till någotdera af de lätta elementen.
Det förra vore måhända snarast att sammanställa med
aluminium, de senare med kisel och kol, i biordnadt förhållande å ena
sidan guldet till indium, å den andra platinametallerna till tenn.

Men de anförda exemplen må vara mer än nog för att i
någon mån ge vid handen, huru man äfven vid de tunga
metallerna kan finna en, om också långt mindre omedelbar
bekräftelse på det märkvärdiga sammanhang mellan atomvigterna
och elementens öfriga kemiska grundegenskaper, hvarmed vi
i det föregående sysselsatt oss och som låtit oss i
atomvigternas olika storlek finna en ytterligare och opåräknadt säker
vägledning vid våra försök att utreda frågan om grundämnenas
inbördes ställning till hvarandra och de olika förhållanden af
närmare och aflägsnare slägtskap, hvari de till hvarandra
befinna sig.

Det ligger nära tillhands att gå ännu ett steg längre.
Man kunde af atomvigtsförhållandena vid den utan afbrott
fortlöpande raden af element sluta till felande leder, där afbrott
finnes. Man kunde fordra elementens antal ökadt (t. ex. till
minst 80 i stället för 63), och af platsen, där ett tomrum finnes,
tilltro sig att draga slutsatser rörande egenskaperna hos det
obekanta ämne, hvaraf rummet skulle fyllas. Men tydligen
äro dylika spekulationer, om också än så lockande i rent
teoretiskt hänseende, utan all egentlig praktisk betydelse. Att
nya ämnen ännu återstå att upptäcka, är väl knappast att
betvifla. Huruvidt de foga sig i de reglor, vi af hittils bekanta
förhållanden trott oss kunna härleda, blir en senare fråga
[1].


[1] Den berömde Fransmannen DUMAS var den förste, som anstälde
mera omfattande betraktelser öfver de olika atomtalens betydelse,
sär-skildt med afseende på den fråga, som i det följande beröres. Efter
upptäkten af atomvärdet, då först en strängare anordning efter
naturliga grupper kunde i fråga komma, riktades snart från nere håll
uppmärksamheten på atomvigternas omisskännliga betydelse för en hvar sådan.
Den, som längst utfört dessa undersökningar och med hänsyn tagen till
samtliga elementen, är den ryske kemikern MENDELEJEFF, som också vid
nere tillfällen söker att uppställa prognoser för nya element.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:13:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturgrun/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free