Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alkaligruppen inträffar i hufvudsaken det samma. Skilnaden mellan
magnesium och calcium är 16; strontium är omisskännligt
medium mellan detta senare och barium med enahanda åtskilnad
mellan de 3 lederna i triaden af omkring 3 gg. 16. Likaså
vid våra öfriga triader, såsom fosfor- och svafvelgruppen. Svaflet
å sin sida skiljer sig från syret med samma tal 16, kolet från
dess samslägting kiseln likaledes med 16.
Vi hafva i det föregående funnit mer än en anledning att
betrakta de 7 jämte, vätet lättaste elementen såsom ett slags
naturliga utgångspunkter, hvartill de öfriga hvart efter annat
gruppera sig. Under förhållanden som de nu angifna ligger
mer än nära till hands att räkna dem såsom i ordets
egentligaste bemärkelse enkla begynnelseleder, hvaraf de öfriga
uppkommit genom kemisk förening med något annat, enkelt eller
i multipler, hvilkets relativa tyngd, åtminstone vid flertalet
vigtigare element, vore 16 gånger större än vätets. Hvad detta
något är, veta vi icke. Det kunde vara syre, hvars atomvigt
är just detta tal, men hvarför ej lika väl, och med ännu större
skäl, 16 atomer väte?
Ty — är principen en gång gifven och erkänd — hvarför
stanna vid 8 grundämnen? Hvad är väl naturligare, än att vätet,
som vi på goda grunder en gång för alla valt till enhet vid
våra beräkningar, också verkligen utgör den materiela enhet,
hvaraf de öfriga hvar på sitt sätt äro sammansatta? Samtliga
element skulle således vara kombinationer af väte till olika
antal atomer. De med atomvigten tilltagande positiva
egenskaperna kunde ju alldeles särskildt tala därför. Och finner
det ej ytterligare en rent faktisk bekräftelse däri, att, såsom en
blick på tabellen ger vid handen, så godt som alla element —
och möjligen vid nogare bestämning än hittils kunnat ske
alla utan undantag — äro till atomvigten jämna multipler af
vätet?
Med en sådan uppfattning skulle också kemien hafva sin
Darwinism, och som, konseqvent genomförd, ännu fullständigare
än zoologiens och botanikens skulle lösa sin uppgift. Alt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
