Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturens grundämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REDAN DE ALDRA FÖRSTA FÖR FULL BEVISNING NÖDIGA 69
som i vår egen tankes ljus söka att rekonstruera universum,
huru mycket mera för den allsvåldiga tanke, som en gång i
tidernas begynnelse gaf materien sitt innehåll och verldsaltet
sin tillvaro och ännu altjämt håller de lagar vid makt, som
det samma, i dess minsta delar som dess största, och de krafter,
som däri äro verksamma, på samma gång blefvo underkastade.
För 7 a 8 år sedan ville en fransk’ kemiker vid namn
Prat hafva med stöd af analytiska data bragt i bevis, att
flu-oren icke är ett enkelt ämne, utan sammansatt af syre och
något förut okändt, som han betecknar som den sanna fluoren.
Upptakten bekräftades ej och föll snart i glömska. Men hade
den också varit grundad på verkliga fakta, icke hade vi, utan
afseende på iakttagelsens utomordentliga intresse med särskildt
afseende på fluorens bekanta egenskaper, kommit ett steg
närmare till tydningen af fluorens yttersta ursprung. Samma gåta,
som den förut antagna fluoren erbjudit, skulle också den s. k.
sanna fluoren lemnat att besvara. Den gamla fluoren hade
endast fått vika för en ny fluor. Grundämnena hade blifvit
lika många som förut. Dylika af en fullständigare bekantskap
föranledda förändringar hafva för öfrigt ofta inträffat, liksom
de ingalunda ännu äro uteslutna. Att det gamla elementet
kali efter upptäkten af syret befans vara en oxid af kalium
minskade ej elementens antal; likaså litet Peligots upptäkt
i en långt senare tid, att hvad man förut ansett som metallen
uran var en syrehaltig komplex däraf med egenskaper af en
radikal, eller Roscoes i våra dagar, att med vanadinen var i
hufvudsaken samma förhållande. Däremot har det, sedan
kemien blef en verklig vetenskap, ej förekommit, att ett element,
som varit tillräckligt bekant såväl i och för sig som till hela
raden af föreningar med syre, klor o. s. v., för att med säkerhet
kunna såsom sådant anses, befunnits vara sammansatt af två
eller flere förut bekanta enkla ämnen. Mer eller mindre lätt
rättade rent analytiska misstag, såsom t. ex. då Berzelius en
gång för en kort tid tog en såsom mineral förekommande
fosforsyrad jordart för oxiden af en ny jordmetall eller då H. Rose
räknade en blandning af 2 ännu ofullständigt bekanta metall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
