Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Utvecklingsteorien enligt Lyell och Darwin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 ERNST HÆCKEL
väl syntes hafva blifvit oberörd af geologins framsteg.
Biologin antog fortfarande en upprepad skapelse af hela växt-
och djurvärlden i början af hvarje period i jordens historia.
Det är emellertid tydligen alldeles orimligt att antaga en
särskild ny skapelse på bestämda tider, utan att själfva
jordskorpan därvid erfar någon omhvälfning. Oaktadt denna
föreställning sålunda på det närmaste sammanhängde med
Cuviers katastrofteori, förblef dock den förra härskande sedan
den senare redan var tillintetgjord.
Det var den store engelske naturforskaren Charles
Darwin förbehållet att undanrödja denna motsägelse och visa,
att äfven den lefvande världen på vår jord har en lika så
kontinuerligt sammanhängande historia som den oorganiska
jordskorpan. Vi kunna i detta hänseende säga, att Darwin
på zoologins och botanikens område gjorde samma
framsteg som Lyell på geologins. Genom båda bevisades det
oafbrutna sammanhanget i den historiska utvecklingen och
ådagalades en långsamt fortskridande förändring i de olika,
på hvarandra följande tillstånden. Darwins särskilda
förtjänst är tvåfaldig: för det första har han såsom ett helt
behandlat och i dess sammanhang genomfört den af Lamarck
och Göthe uppställda descendensteorien på ett mycket mera
omfattande sätt än någon af sina föregångare, och för det
andra har han genom sin lära om urvalet (selektionsteorien)
gifvit descendensteorien en kausal grundval, d. v. s. han
har uppvisat de verkande orsakerna till de förändringar,
hvilka af härstamningsläran endast framställes som fakta.
Charles Robert Darwin föddes den 12 februari
1809 i Shrewsbury vid Severnfloden. I sitt sjuttonde år
besökte han universitetet i Edinburgh och två år senare Christ’s
College i Cambridge. År 1831 kallades han att deltaga i
en vetenskaplig expedition, som utsändes af engelsmännen,
med ändamål att utforska Sydamerikas sydligaste spets och
undersöka åtskilliga punkter i Söderhafvet. Expeditionen
hade såväl vetenskapliga som praktiska för sjöfarten viktiga
uppgifter att lösa. Denna resa, som räckte i fem år, blef
för Darwins hela utveckling af den största betydelse och
i det arbete, i hvilket han skildrar densamma, kan man i
många fall spåra de vägar, på hvilka han har kommit till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
