Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Selektionsteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 45
Men om under en följd af generationer en sådan
öfverflyttning af en gynnsam karaktär äger rum, då öfverflyttas
icke blott denna på det ursprungliga sättet, utan den ökas
och förstärkes alltjämt samt uppnår slutligen i en senare
generation en styrka, som högst betydligt skiljer denna
generation från den ursprungliga stamformens. Det naturliga
såväl som det konstgjorda urvalet äro helt enkla, naturliga,
mekaniska lefnadsförhållanden, hvilka bero på växelverkan
mellan anpassning och ärftlighet. Dessa båda funktioner
äro i sin tur att återföra på fysikaliska och kemiska
egenskaper hos don organiska materian. En skillnad mellan
dessa slags urval finnes däri, att vid det konstgjorda urvalet
är det människans vilja, som bedrifver ett planmässigt
urval, medan vid det naturliga urvalet det är kampen för
tillvaron som verkar planlöst, men för öfrigt åstadkommer
samma resultat. De förändringar, som frambringats genom
urvalet, utfalla vid det konstgjorda urvalet till människans
nytta, vid det naturliga till organismens egen nytta. Detta
är de väsentligaste skillnaderna och öfverensstämmelserna
mellan de båda urvalen.
Det naturliga urvalet verkar mycket långsammare än
det konstgjorda. Men den väsentliga följden häraf är, att
medan produkten af konsturvalet mycket lättare åter
försvinner och den nya formen slår tillbaka till den gamla,
detta icke är fallet vid det naturliga urvalet. De nya
arter, som uppstå genom naturligt urval, bibehålla sig mera
konstanta under längre tid, och slå betydligt mera sällan
tillbaka till stamformen. Men detta är underordnade
skillnader, som lätt låta förklara sig ur skillnaden mellan
konstgjordt och naturligt urval, och som väsentligen gäller
tidsrymden, under hvilken urvalet skett. Formförändringarnas natur
och orsak äro i båda fallen desamma.
Liksom nästan hvarje stor banbrytande idé har också
Darwins selektionsteori haft sina förelöpare; och
återigen är det filosofen Kant, hos hvilken vi redan ett
århundrade före Darwin funnit de första anlagen till teorien.
Såsom Fritz Schultze i sin skrift »Kant och
Darwimn» först visat, har Kant redan i sin »physische
Geografie» (1757) uttalat t. ex. följande sats: »Man kan ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
