Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Om ärftlighet och fortplantning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 51
med hvarandra och genom arbetsfördelning bilda ett
samhälle. Ägget, ur hvilket de flesta djur och växter utveckla
sig, är en enkel cell.
De encelliga organismerna, d. v. s. de, som hela tiden
behålla formvärdet af en cell, t. ex. amöborna, fortplanta
sig i regeln på det enklaste sätt genom delning. Denna
process skiljer sig från monerernas delning därigenom, att
af amöbans kärna först genom delning uppstå två dylika,
och att cellkroppen sedan delar upp sig i två lika delar.
På så sätt sönderfaller slutligen hela cellen i två celler, som
äro lika modercellen.
Precis på samma sätt fortplanta sig de osjälfständiga
celler, som äro förenade med hvarandra till att bilda
flercelliga djur eller cellkolonier. På samma sätt förökar sig
också genom enkel delning den cell, med hvilkens tillhjälp
de flesta djur och växter börja sin individuella utveckling,
nämligen ägget. När ett djur, t. ex. ett däggdjur utvecklar
sig ur ett ägg, börjar denna utvecklingsprocess alltid
därmed, att den enkla cellen genom fortsatt celldelning bildar
en cellhop. Det yttre hyllet af ägget förblir odeladt. Först
sönderfaller efter befruktningen äggets cellkärna i två
kärnor, sedan följer cellkroppen efter. På samma sätt
sönderfalla genom fortsatt celldelning de 2 cellerna i 4, dessa i 8,
i 16, i 32 o. s. v. och så uppstår slutligen en cellkula af
mycket talrika små celler. Dessa uppbygga nu under
fortsatt delning och arbetsfördelning hela den flercelliga
organismen.
Om vi nu först betrakta denna enklaste form af
fortplantning, kunna vi i sanning ej finna det underligt, att den
ursprungliga organismens delningsprodukter hafva samma
egenskaper som föräldraindividet. De äro ju hälften af
föräldraorganismen och då materian är densamma 1 de bägge
hälfterna, eftersom de båda nya individen hafva mottagit
lika mycket och lika beskaffad materia från moderindividet,
så måste naturligtvis äfven lifsföreteelserna hos båda
barnen vara desamma. De hafva af sin moder ärft samma
natur som dennas.
Men samma enkla fortplantning genom delning
förekommer icke blott hos de enkla cellerna utan äfven hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
