Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Om anpassning och näring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPEESEHISTORIA 71
sitiskt lefnadssätt blifvit återbildade. Ingen annan
förändring i lefnadsssättet verkar så betydande på en organisms
formbildning som ett parasitiskt lefnadssätt. Växter
förlora därigenom sina gröna blad, djur, som ursprungligen
left fritt och själfständigt, förlora först förmågan att röra
sig och så sina sinnesorgan.
Den mimetiska anpassningen är nära
förbunden med de föregående anpassningslagarna. Den mimetiska
anpassningen, eller den »efterapande» variationen, den s. k.
»mimicry», finnes bland landtdjuren hufvudsakligen hos
insekterna, bland vattendjuren hos kräftorna. Inom dessa båda
djurklasser finnes det talrika arter, som äro förvillande lika
andra arter, hvilka höra till helt olika ordningar och familjer.
Isynnerhet tjäna sådana insekter till föremål för
»efterapningen», som genom påfallande dåliga egenskaper
undvikas eller fruktas af andra djur, t. ex. på grund af
osmakligt kött, dålig lukt, beväpning med taggar o. d. Då
»skyddande likhet» i många fall är orsaken till tydliga
ombildningar, kan äfven för dessa den mimetiska anpassningen
anses vara giltig.
Såsom den tidiga eller præcocina
anpassningens lag kan det viktiga faktum urskiljas, att
förändringar genom vana och öfning verka så mycket djupare
och långvarigare, ju tidigare i individets lif de inträda.
Hvad man lär och öfvar under den tidigaste ungdomen
sitter mycket fastare och djupare än alla senare förvärf.
Därför har det ortodoxa prästerskapet inom de olika
religionerna från fordom bemödat sig att framför allt hålla
elementarskolan under sitt absoluta herravälde. Ju tidigare
de förnuftsvidriga trossatserna inläras, dess segare
motstånd göra de mot alla angrepp från förnuftets och den
förnuftiga naturkunskapens sida.
Till den direkta anpassningen hör vidare lagen om den
afvikande eller divergenta anpassningen. Vi
förstå därmed den företeelsen, att ursprungligen likartadt
anlagda delar genom de yttre lifsvillkorens inflytande
utvecklas på olika sätt. Denna anpassningslag är mycket
viktig för förklarandet af arbetsfördelningen. På oss själfva
kunna vi mycket lätt iakttaga den, t. ex. i våra båda hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
