Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Det naturliga urvalet genom kampen för tillvaron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 77
darna, att efter ett antal år det t. o. m. blef knappt med
födan för hundarna och dessa också nära på dogo ut. Så
omväxlar i naturens ekonomi ständigt arternas jämnvikt, allt
efter som den ena arten förökar sig på bekostnad af de
öfriga.
I sista instans äro de orsaker, som betinga kampen
och som på alla ställen omgestalta och modifiera densamma,
själfbevarelsens driffjädrar, och därvid såväl
individets behof af föda som artens bevarelsedrift eller
fortplantningsdriften.
Dessa båda viktiga hufvuddriffjädrar, hunger och
kärlek är det, som genom sin olika utbildning gestalta
kampen för tillvaron så mångfaldigt hos de olika arterna,
och hvilka ligga till grund för ärftlighetens och
anpassningens företeelser. Vi kunna återföra all ärftlighet på
fortplantningen, all anpassning på näringen, såsom de
fysiologiska hufvudorsakerna.
Kampen för tillvaron verkar vid det naturliga urvalet
planlöst utväljande, vid det konstgjorda planmässigt. Denna
viktiga skillnad förtjänar särskildt beaktande. Ty vi lära
oss härigenom förstå, hvarför ändamålsenliga
inrättningar kunna uppstå likasåväl genom
ändamålslöst verkande orsaker, som genom
ändamålsenliga. Produkterna af det naturliga urvalet
äro lika så mycket och ännu mera ändamålsenligt inrättade
än de af människans urval uppkomna, och ändå hafva vi
icke att tacka en ändamålsenligt verksam skaparekraft för
desamma utan endast planlöst verkande mekaniska förhållanden.
Låt oss nu först betrakta det af Darwin framhållna
»likfärgade» urvalet. Redan tidigare naturforskare
hafva funnit det underbart, att talrika djur i det stora hela
visa samma färg som deras bostad eller den omgifning,
på hvilken de vanligen uppehålla sig. Så äro till exempel
bladlössen gröna liksom bladen. Ökenbebyggarna,
springråttor, ökenräfvar, gazeller, lejon etc. äro vanligen gula
såsom öknens sand. Polardjuren äro hvita liksom snön
o. s. v. Darwin förklarar dessa fakta helt enkelt
därigenom, att en sådan färg, som öfverensstämmer med
vistelseortens, är af största nytta för ifrågavarande djur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
