Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Ontogeni och fylogeni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90 ERNST HÆCKEL
blad öfver hvarandra och kallas därför »primära groddblad».
Det yttre eller öfre groddbladet är hudbladet (extodermet),
det inre eller undre är tarmbladet (entodermet).
Denna embryoform, som på detta sätt blott består af
de primära groddbladen, är gemensam för alla flercelliga
djur och därför af största betydelse. Då denna embryoform
i sin ursprungliga rena gestalt liknar en bägare med dubbla
väggar, kallade jag den bägarembryo (gastrula) och
processen vid dess bildning gastrulation.
Däggdjurens gastrula, liksom många andra högre djurs,
har i följd af egendomliga betingelser, under hvilka de
utvecklat sig, förlorat sin ursprungliga bägarform och antagit
den redan beskrifna skifformen. Men denna groddskifva är
blott en sekundär förändring af den ursprungliga gastrulan.
Liksom hos denna sistnämnda sönderfalla också hos den
förra de båda primära groddbladen senare i fyra sekundära
groddblad. Ur det yttre groddbladet uppstår blott den yttre
öfverhuden jämte nervsystemets centrala delar (hjärna och
ryggmärg). Å det inre bladet uppstår blott den inre tunna
hud som invändigt bekläder tarmkanalen jämte dess körtlar
(lungor, lefver, spottkörtlar etc.). Af de mellan dessa blad
liggande mellersta groddbladen uppstå alla öfriga organ.
Om vi följa groddskifvans utveckling ett stycke längre,
finna vi, att i midten på denna uppstår en rak fin fåra,
den s. k. primitivfåran. Genom denna delas den
biskuitformade kroppen i två lika stora sidohälfter. På båda
sidorna om denna ränna upphöjer sig det yttre groddbladet
i form af ett längsveck och de båda vecken växa sedan
öfver rännan tillsammans i midtlinjen och bilda så ett
cylindriskt rör. Detta rör kallas ryggmärgsröret, emedan det
är anlaget till ryggmärgen. Till en början är det
tillspetsadt framtill och baktill och så förblifver det under hela
lifvet hos de lägsta ryggradsdjuren, de kranielösa
lancettdjuren (amphioxus). Men hos alla de andra ryggradsdjuren
(kranioterna) synes snart en skillnad mellan främre och
bakre ändan af ryggmärgsröret, i det att den förra sväller
upp och förvandlar sig till en afrundad blåsa, anlaget till
hjärnan.
Hos alla med kranium och hjärna försedda ryggrads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
