Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Uralstring. Kolteorien. Plastidteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 105
nom ärftlighet och afpassning ur sig utveckla alla de öfriga,
kunna de verkligen beundra vida mera vishet hos skaparen
än i de särskilda arternas skapande hvar för sig. Men
om vi på detta sätt vilja genom en öfvernaturlig
skapelseakt förklara uppkomsten af de första jordiska organismer,
från hvilka alla de öfriga härstamma, så afstå vi från
en vetenskaplig kunskap om dem och göra ett språng in
i det obegripliga. Innan vi besluta oss för denna sista
utväg, måste vi åtminstone undersöka, om verkligen
skapelsen är något underverk, eller om vi kunna bilda oss
en hållbar föreställning om en fullt naturlig uppkomst af
denna första stamorganism.
Härvid blir det nödvändigt att först gå något längre
tillbaka, till jordens naturliga skapelsehistoria, ja ännu längre,
till betraktande af hela världsalltets naturliga skapelsehistoria
i dess allmänna grunddrag.
Kants kosmogoni lär att hela världsalltet sedan
urminnes tider utgjorde ett gasformigt kaos. Alla
de grundämnen, hvilka på jorden och på andra världskroppar
nu förekomma söndrade i olika täthetstillstånd: i fast,
halfflytande, droppbart flytande och elastiskt flytande eller
gasformigt aggregationstillstånd, bildade i början tillsammans
en enda likformig, världsalltet jämnt fyllande massa som till
följd af en utomordentligt hög temperaturgrad befann sig
i ett gasformigt, ytterst förtunnadt tillstånd. De millioner
världskroppar, som nu äro fördelade på de olika solsystemen,
existerade då ännu icke. De uppstodo först till följd af
en allmän rotation, vid hvilken en mängd fastare massor
förtätades mera än den öfriga gasformiga massan och nu
verkade på denna såsom attraktionspunkter. Sålunda
uppstod en sönderdelning af urtöcknet i en mängd roterande
töckenbollar, hvilka mer och mer förtätades. Äfven vårt
solsystem var en sådan jättelik gasboll, hvars smådelar
allesammans roterade omkring en gemensam medelpunkt,
solkärnan.
De roterande världskropparnas i början gasformiga
tillstånd öfvergick så småningom genom fortskridande
afkylning och förtätning till ett flytande aggregationstillstånd.
Genom själfva förtätningsprocessen blefvo stora kvantiteter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
