Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Skapelseperioder och skapelseurkunder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 ERNST HÆCKEL
blott funnit några få lämningar af landtorganismer. Alla
växtkvarlefvor, som vi äga från primordialtiden, höra till
algerna. Dessa bildade i primordialtidens varma urhaf
väldiga skogar. Dessa ersatte då fastlandets skogsvegetation,
som ännu helt och hållet saknades. Liksom växterna, så
lefde äfven alla (eller nästan alla), af hvilka man funnit
kvarlefvor i de arkolitiska aflagringarna, i vattnet.
Primärtiden, den paleolitiska eller paleozoiska tidsåldern,
räckte från slutet af de siluriska ända till de permiska lagrens
bildning. Äfven denna tidrymd var mycket lång och
sönderfaller i tre perioder, nämligen den devoniska, den karboniska
och den permiska. Dessa tre systems medeltjocklek kan
tillsammans uppgå till omkring 42,000 fot, hvaraf man redan
kan sluta till de ofantligt långa tidrymder, som fordrats
för deras bildande. De devoniska och permiska formationerna
äro rika på fisklämningar, såväl af urfiskar som broskfiskar.
Men i den primära tiden saknas ännu benfiskar helt och
hållet. I stenkolen finnas lämningar af landdjur, såväl
leddjur (spindlar och insekter) som ryggradsdjur (groddjur).
I det permiska systemet förekomma jämte groddjuren äfven
de högre utvecklade kräldjuren. Dock kunna vi kalla den
primära tidsåldern fiskarnas tidsålder. Liksom under
denna tidrymd fiskarna voro förhärskande bland
ryggradsdjuren, så voro bland växterna ormbunkarna. Dessa
utgjorde hufvudmassan i de paleolitiska skogarna, hvilkas
fossila lämningar bevarats i karbonsystemets stenkolslager.
Den tredje stora hufvudafdelningen af den
paleontologiska utvecklingshistorien utgöres af sekundärtiden
eller barrskogarnas tidsålder, som äfven kallas
den mesolitiska eller mesozoiska. Den räcker från slutet
af de permiska lagrens bildning till slutet af kritlagrens
och sönderfaller i tre stora perioder. De under densamma
bildade systemen, med en sammanlagd tjocklek af ungefär
15,000 fot, äro nederst trias-systemet, i midten
jurasystemet och öfverst kritsystemet. Liksom i primärtiden
fiskarna, så äro i sekundärtiden kräldjuren förhärskande
framför alla öfriga ryggradsdjur. Jämte sådana kräldjur,
som stodo de nu lefvande mycket nära, vimlade det i den
mesolitiska tiden öfverallt af äfventyrligt formade drakar.
Fu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
