Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Växternas stamträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 ERNST HÆCKEL
svamparna eller trådväxterna. Vi förstå därmed de båda
närsläktade klasserna svampar och lafvar. Båda klasserna
skilja sig från öfriga högre växter genom sammansättningen
af bålen, som består af ett tätt flätverk långa smala
trådlika celler eller så kallade hyfer.
De egentliga svamparna kunna lätt förväxlas med de
svampar, som bilda svampdjurens klass. Med dessa stå de
i intet som helst slags samband. Däremot äga de delvis nära
släktskapsförhållanden med de lägsta algerna och till en
del protister (algarier och fungiller). Med afseende på
näringsfunktionen afvika svamparna från de flesta öfriga
växter. De gröna växterna äga förmågan att omsätta
oorganiska ämnen, svamparna däremot äro bundna till redan
bildad organisk substans. Man bör tänka sig att svamparna
genom metasitism (= förändring af näringssättet) uppstått
af (gröna) alger eller algarier.
En af de märkvärdigaste växtgrupper i fylogenetiskt
afseende bilda lafvarna. De sista decenniernas öfverraskande
upptäckter hafva nämligen lärt, att hvarje laf egentligen
är sammansatt af två alldeles olikartade organismer,
nämligen af en svamp och af lågt stående urväxter. Den förra
parasiterar på de senare och lefver af redan assimelerade
ämnen, som beredas af dessa. Algen å sin sida får skydd
af sin parasitiska vän. Förhållandet är sålunda af
ömsesidig natur och bör riktigare betecknas såsom symbios eller
sammanlefnad.
De flesta lafvar bilda mer eller mindre oansenliga,
formlösa, oregelbundet sönderslitna, skorpliknande öfverdrag på
stenar, bark o. s. v. Färgen varierar genom alla grader
från renaste hvitt, genom gult, rödt, grönt, brunt till
kolsvart.
Växtrikets andra stora hufvudafdelning bildas af
protalliumväxternas formrika grupp. Man skulle kunna benämna
dem mellanväxter, emedan de i morfologiskt och
fylogenetiskt afseende stå emellan de lägre bålväxterna och de
högre fröväxterna. Denna hufvudafdelning innefattar
mossorna och ormbunkarna. Här möta vi redan allmänt en söndring
af växtkroppen i två olika grundorgan: axelorgan (rot och
stam) och sidoorgan (blad). Häri likna protalliumväxterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
