Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Växternas stamträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 ERNST HÆCKEL
satt af tämligen likartade celler, så hafva i ormbunkarnas
väfnad redan utvecklat sig dessa egendomligt differentierade
cellsträngar, som man inom växtvärlden betecknar såsom
kärlknippen, och som allmänt förekomma hos fröväxterna.
Ormbunkarnas hufvudklass delas i fyra olika klasser:
1) de egentliga ormbunkarna; 2) vattenormbunkarna; 3)
fräkenväxterna och 4) lummerväxterna.
De viktigaste och formrikaste af dessa fyra klasser,
hufvudbeståndsdelen i de paleolitiska skogarna äro de
vanliga ormbunkarna och därefter lummerväxterna. Vi kunna
endast med svårighet göra oss en föreställning om dessa
dystra paleolitiska skogars egendomliga karaktär, i hvilka
vår nuvarande floras brokiga blomrikedom ännu saknades
och där ännu ingen fågel, intet däggdjur hvarken hördes
eller syntes. Af blomväxter funnos på den tiden endast
de lägsta klasserna, barrträden och cykadeerna
(ormbunkspalmer).
Såsom ormbunkarnas stamgrupp, hvilken närmast
utvecklat sig ur lefvermossorna, måste de egentliga
ormbunkarna anses. I den tempererade zonens nuvarande flora
spelar denna klass en underordnad roll. I den heta zonen
däremot, isynnerhet i tropikernas fuktiga, ångande skogar,
höja sig än i dag trädormbunkarna med sina underbara
kronor.
Från de vanliga ormbunkarna synas de tre grupperna
vattenormbunkar (Rhizocarpae eller Hydropterides),
fräkenväxter (Equisetales) och tungormbunkar (Ophioglossae) hafva
utbildat sig. Af dessa stå vattenormbunkarna närmast de
vanliga; isynnerhet utmärka de förra sig liksom de senare
genom bladens öfvervägande utbildning. Under det att
ormbunkarna äga endast ett slags sporer, utbildas hos
vattenormbunkarna två slag: hanliga och honliga.
Fräkenväxternas klass omfattar fräkenväxternas och
jättefräkenväxternas ordningar. De senare funnos under den
paleolitiska tiden och voro redan utdöda i permformationen.
Alla fräkenväxter hafva en stark, ihålig ledad stam, på
hvilken blad och grenar stå ordnade i kransar. Hos de
paleolitiska calamiterna (ätteväxter) stå bladen i stjärnformiga
kransar och äro bättre utvecklade än hos de nu lefvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
