Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Växternas stamträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142 ERNST HÆCKEL
mindre karakteristisk för denna tid än ormbunkarna voro
för den förutgående primärtiden och de gömfröiga för den
efterföljande tertiärtiden. Vi kunna därför också benämna
sekundärtiden barrträdens period. De nakenfröiga indelas
i tre klasser: barrträd, ormbunkspalmer (Cycadeer) och
meningos (Gnetaceer).
Af dessa tre grupper stå ormbunkspalmerna lägst och
ansluta sig, såsom namnet antyder, så nära till ormbunkarna,
att de förut t. o. m. af mången botanist förts samman med
dessa. I den yttre gestalten påminna de såväl om palmer
som om trädlika ormbunkar.
I större formrikedom ha de egentliga barrträden
bibehållit sig till våra dagar. Ännu spela de som bekant i vissa
delar af jorden en högst betydande roll. Dock synes denna
barrträdens utveckling svag i jämförelse med hvad den var
under t. ex. triasperioden. Dessa skogar rättfärdiga till
fullo att sekundärtiden blifvit benämnd »barrträdens
tidsålder».
Från sekundärtidens barrskogar träda vi öfver till
tertiärtiden och komma då i tillfälle betrakta den sjätte
och sista af växtrikets hufvudklasser: de gömfröiga växterna
(Angiospermeæ). De första säkra förstenade gömfröiga
växter finna vi i kritaflagringarna, och närmare bestämdt
förekomma i de mellersta kritlagren bredvid hvarandra rester
af båda de klasser, som man urskiljer bland de gömfröiga
växterna, nämligen enhjärtbladiga och tvåhjärtbladiga.
Emellertid är hela gruppen säkert af äldre ursprung och
har troligen uppkommit redan under jura- eller triastiden.
De enhjärtbladigas klass omfattar de fröväxter,
hvars frön gro med endast ett hjärtblad. Hvarje bladkrans
i deras blomma består vanligen af tre blad och det är mycket
troligt att alla enhjärtbladigas gemensamma moderplanta haft
on regelbunden, 8-talig blomma.
Långt större historiskt och anatomiskt intresse förtjänar
de gömfröigas andra klass, de tvåhjärtbladiga. De
hithörande fröväxterna hafva, såsom namnet anger, två
hjärtblad. I blommans sammansättning synes 5-talet i allmänhet
vara rådande.
Ehuruväl flertalet tvåhjärtbladiga tillhöra de högsta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
