Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Sauropsidernas stamträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURLIG SKAPELSEHISTORIA 169
så nära besläktad med reptilerna, att den utan tvifvel
verkligen måste leda sitt ursprung från en gren af sistnämnda
klass. Äggklyfningen är hos fåglarna och reptilerna partiell,
hos däggdjuren total. De förras röda blodceller äga en kärna,
de senares däremot icke. Däggdjurens hår utveckla sig på
ett annat sätt än fåglarnas fjädrar och reptilernas fjäll
o. s. v. Därför sammanfattar Huxley med full rätt de båda
sistnämnda klasserna till en grupp såsom sauropsida
och ställer upp däggdjuren emot denna.
Fåglarnas härledning från reptilerna ägde rum först
under den mesolitiska tiden och sannolikt under
triasperioden. De äldsta fossila lämningarna af fåglar (Archæopteryx)
ha blifvit funna i det öfre jurasystemet. Men redan i
triastiden lefde åtskilliga dinosaurier, hvilka i flera
hänseenden synas bilda en öfvergång till fåglarnas stamfäder, de
hypotetiska tocorniterna.
Det stora flertalet fåglar synes, trots mångfalden i
fjäderdräktens färgning och i näbbets och fötternas bildning,
vara högst enformigt organiserade. I det hela urskilja vi
till en början här fyra fågelordningar: l:o urfåglarna (Sa
ururae); 2:o tandfåglarna (Odontornithes); 3:o
strutsfåglarna (Ratitae) och 4:o fåglarna med bröstbenskam,
»kölfåglarna» (Carina ta e).
Den första ordningen, urfåglarna (Saururae) är hittills
endast känd genom en enda ofullständigt bibehållen fossil
art, som dock såsom den äldsta och därvid mycket
egendomliga fågelförsteningen gör anspråk på mycket hög
betydelse. Det är urgripen eller Archæopteryx lith
ographica, som hittills endast påträffats i två exemplar i
den litografiska skiffern vid Solenhofen i Bäjerns öfre
Juraaflagringar. Vi böra betrakta den såsom nära släkt med
alla fåglars gemensamma stamform. Denna fågel var
ungefär så stor som en korp. I de bägge käkarna sitta små
kägelformiga tänder. Vingbildningen afviker redan något
från den hos de andra fåglarna, men ännu mer är detta fallet
med svansen. Hos alla öfriga fåglar är svansskelettet kort,
sammansatt af få kotor. Archæopteryx däremot har
en lång svans, såsom ödlornas, sammansatt af talrika långa
och smala kotor, och på hvarje kota sitter på hvar sida en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
