Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blodförvantskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
legat infruset i Sibiriens is. Av alla nu levande
djur, som Friedenthal kunde undersöka, var den
indiska elefanten det enda, som visade verklig
blodsförvantskap med mammuten. Även här gav
metoden alltså positiva resultat, trots
försöksobjektets höga ålder. Däremot misslyckades Friedenthals
försök att påvisa människoblod i egyptiska mumier,
ett ytterligare bevis för att det i främsta rummet
är köldens konserverande inverkan, som
åstadkommit mammutblodets goda kondition.
U.
De nyaste och från vissa synpunkter intressantaste
upptäckterna på detta område ha dock först i
somras (1907) offentliggjorts av en deltagare i den tyska
syfilisexpeditionen, dr Carl Bruck. Denne har dels
bekräftat Nuttalls rön angående blodsförvantskapen
mellan människa och apa, och därvid bl. a. funnit
att avståndet mellan människan och orangutangen
är något mindre än avståndet mellan den senare
och en del för övrigt närbesläktade människoapor.
Bruck har emellertid icke inskränkt sig härtill, utan
gått vidare och undersölet, huruvida mah med
tillhjälp av den biologiska blodserummetoden shjulle kunna
fastslå skiljaktigheter mellan de olika människoracerna.
Genom användning av ytterst förfinade metoder,
som möjliggöra påvisandet av djurisk äggvita i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
