Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Könsregleringen i djur- och växtriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påtaglig och sträcker sig även därhän att liksom
man hos en befolkning alltid påträffar ett ungefär
lika stort antal män och kvinnor, så finner man
även hos skogslysan, förutsatt att man ej räknar
för få exemplar, ett tämligen konstant förhållande
mellan de båda könen, så att det i medeltal på
100 hanar kommer 127 honor. Och detta
förhållande är så fast grundat i växtens natur, att ehuru
man på senare åren gjort en mängd försök att
genom yttre faktorer -— gödning av olika slag,
svältkurer i sandjord och genom beskuggning,
insprutning av stimulerande gifter o. s. v. — förskjuta
detta könstal i ena eller andra riktningen, så ha
alla dylika försök fullkomligt misslyckats.
Men, eget nog, vad som icke lyckas
människomakt, det är en parasitisk svamp, tillhörande de
glupska brandsvamparnas familj, i stånd att
uträtta. Den ifrågavarande brandsvampen (Ustilago
violacea) inficierar blomman, vanligen med
pistillens märke som utgångspunkt, men måste för att
kunna frambringa sina egna fortplantningsorgan, dc
s. k. brandsporerna, intränga i ståndarknapparna,
där den uppsuger den för frömjöJsbildningen
avsedda näringen, så att knappen i stället för att
frambringa frömjöl fylles med en svart sot i g massa
av brandsporer. Vad sker nu om brandsvampen
hamnar i en honblomma, som ju saknar ståndare?
Närmast skulle man väl vänta, att en sådan
svampindivid bleve hindrad att fortplanta sig och
sålunda relativt oskadliggjord, men i stället inträffar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
