Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Könsregleringen i djur- och växtriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påvisa, att särskilt välfödda ston ha cn tendens att
föda mera honföl, magra ston däremot att föda
mera hanföl. Detsamma skulle även gälla om kor
och över huvud taget om högre däggdjur. Mot
Wilckens’ undersökningar har man dock — och
utan tvivel med rätta — invänt att de grunda sig
på ett alldeles för litet antal undersökta fall, och
mot hans åsikt att avgörandet med hänsyn till
könet uteslutande skulle ligga hos honan, så att
hanen saknade varje inflytande härvidlag, ha även
gensagor framställts. Så menar en annan
auktoritet på detta vanskliga område, tysken Diising, att
det hos hästen frambringas desto mer hanlig
avkomma, ju mer hingsten tages i anspråk för
sexuella prestationer: efter hingstar som årligen
betäckt 60 ston eller flera ställde sig proportionen
mellan hanlig och honlig avkomma 101,2:100;
hade hingsten blott tagits i bruk 20—30 gånger
pr år, blev proportionen 95,6:100. Men även
dessa praktiskt taget ytrerst anspråkslösa resultat
ha gjorts till föremål för kritik, och dessutom är
ju släktskapen mellan människa och häst så pass
avlägsen, att metoden, trots sin tilltalande
enkelhet, näppeligen kan rekommenderas åt äkta män*
som ivra för en pojkes lyckliga födelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
