Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Könsregleringen i djur- och växtriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honliga under de ogynnsamma näringsbetingelser,
som göra sig gällande vid för tät sådd.
1 stort sett tyckes det alltså vara en allmän lag,
att den kvantitativa proportionen mellan könen är
ett hos varje art eller åtminstone hos varje ras
oföränderligt fixerat förhållande, liksom den
naturliga livslängden är en för varje art karaktäristisk
egenskap, som det ej står i vår makt att ändra.
Men om så är kan man med skäl fråga: vilka äro
då de inre faktorer, som bestämma könsregleringen?
Är det hos fadern eller hos modern, som
avgörandet ligger, eller ha båda inflytande härvidlag?
Finns det skäl, som tala för att könsbestämningen
redan är realiserad i ägg och sädesdjur, eller sker
detta först efter de båda könscellernas
sammansmältning?
På dessa frågor har man trott sig finna ett svar
i de intressanta upptäckter, som zoologen Korschelt
redan på åttiotalet gjorde hos en liten havsmask,
Dinophilus apatris. Honorna av detta djur äro
helt små, blott 1,2 mm. långa, men dock verkliga
jättinnor i förhållande till hanarne, som endast äro
0,04 mm. 1 honornas äggstock finnas nu två slags
ägg, dels stora, ovala och ogenomskinliga, dels
mindre, runda och genomskinltga; båda befruktas
på ^ vanligt sätt av hanens sädesdjur, och ur de
stora äggen framgå idel honor, ur de små idel
hanar.
Här synes — åtminstone vid första ögonkastet
–-allting tala för, att det är honan, och endast
Naturvetenskapliga kåserier. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
