Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Könsregleringen i djur- och växtriket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kornens tendens över äggcellens honliga, så att 50
% hanplantor uppstå, medan kombinationen av
frö-mjölskorn med honlig tendens 4* äggcell ger
upphov till 50 °/o honplantor.
Analoga resultat har Correns erhållit med ett
par andra växter, och även på det zoologiska
området har man på senare åren gjort upptäckter,
som gå i samma riktning. 1 främsta rummet
gäller detta om zoologen Wilsons upptäckt av två
olika slags spermatozoer hos flera släkten av
skinn-baggarnes klass. Hos ett hithörande släkte,
Pro-tenor, innehåller hälften av spermatozoerna 6 s. k.
kromosomer, andra hälften däremot 7, vilket
senare även är fallet med samtliga ägg. Då nu de
utvuxna honorna, som uppkomma genom förening
av ett ägg och en spermatozo, genomgående
innehålla 14 kromosomer, men hanarne endast 13, så
kan detta ej tolkas på annat sätt än att de
7-kromosomiga spermatozoerna ge upphov till honor,
de med 6 kromosomer till hanar. Även i detta
fall synes det alltså, liksom hos de högre
växterna, vara hanen, hos vilken avgörandet av könet
ligger, medan honan däremot producerar ägg med
uteslutande honliga tendenser.
Härmed kan ju det manliga släktet i viss mån
sägas vara rehabiliterat, så mycket mera, som det
lyckats Correns att på ett ganska tillfredsställande
sätt bortförklara de svårigheter, som förhållandena
hos den ©van omnämnda havsmasken i förstone
synas lägga i vägen för uppfattningen av mannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
