Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Våra sinnens erövringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mål som föresvävat fysikern Hertz, och kunde
hänföra alla kemiska och fysikaliska företeelser till
rörelser hos ett likartat ämne, så vore ju härmed
vår naturuppfattning ställd på en enhetlig bas, men
inför världsgåtan i dess totalitet stode vi ändå
undrande och spörjande som förr.
Det visar sig nämligen att de enklaste
vetenskapliga begreppen sådana som materie, kraft,
rörelse o. s. v. vid närmare påseende äro mycket
vanskligare än vi vanligen föreställa oss, ja, när vi
närmare utveckla deras innehåll, komma vi fram
till valet mellan motsatta orimligheter. Om vi
endast fästa oss vid rörelsen, som synes oss vara en
så enkel sak, hur förvandlas icke perspektivet, om
vi uppmärksamt följa den utredning, Herbert
Spen-cer i sin utvecklingslära givit av rörelsens begrepp:
Här hava vi t. ex. ett skepp, vilket vi för
enkelhetens skull vilja antaga ligga ankrat vid ekvatorn
med stäven mot väster. När kaptenen går från
för till akter, i vilken riktning rör han sig? Öster,
är det tydliga svaret, och vi vilja för ögonblicket
låta det passera utan kritik. Men nu lättas
ankaret, och skeppet seglar mot väster med en
hastighet, lika den, varmed kaptenen går. 1 vilken
riktning rör han sig nu, när han går från fören till
aktern? Man kan icke säga öster, ty skeppet för
honom lika hastigt mot väster, som han går åt
öster; och man kan icke säga väster av motsatt
skäl. Med hänsyn till det omgivande rummet står
han stilla, ehuru han för alla om skeppsbord synes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
