Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl von Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till den nutida evolutionsläran, eller rent av göra
honom till descendensteoretiker. Då man t. ex.
från zoologiskt håll påstår, att Linné varit »den
förste, som uttalat tanken på större förändringar
av arterna», så förbiser man, att denna tanke redan
med stor klarhet uttalats av filosofen Leibnitz
(*f 1716), och att en fransk botanist, Marchant,
redan år 1719 uttalat åsikter om artbildningen,
som på ett överraskande sätt erinra om Darwins
och de Vries’ åskådningssätt. Den artbildning,
som Linné tidtals (1744 och 1762) antydde, men
tidtals t. ex. i Philosophia botanica (»751)
förnekade, fattades för övrigt av honom endast som en
inom ett bestämt släkte begränsad nybildning
genom bastardering, men icke som utveckling från
lägre former till högre. Att häri vilja se
evolu-tionistiska åskådningar torde vara att tillskriva
Linné förtjänster som han själv aldrig torde ha
drömt om; och man kan i själva verket knappast
tänka sig två starkare motsatser än Linnés leende,
blitt självmedvetna uppsyn och Darwins all
vars-tunga, tankefårade grubblaransikte, två motsatser
som tydligt nog avspegla den olika arten av deras
forskning.
Det kan för övrigt ej nekas att man särskilt i
Skandinavien, under sin iver att hävda Linnés
storhet utanför den beskrivande systematiken, ofta gör
sig skyldig till påtagliga överdrifter. Så anföres
titt och ofta som bevis på Linnés utomordentliga
divinationsförmåga hans åsikter om de smittosamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
